Vägen till ett Nobelpris

This page in English

Vad är egentligen en stor medicinsk upptäckt som gagnar mänskligheten? Den frågan är det upp till Karolinska Institutets Nobelförsamling att besvara.

- Nobel har inte gett oss mycket vägledning. Men han skrev att det som ska belönas inom medicin är upptäckter och inget annat. Vi ger inga Nobelpris för många små framsteg eller lång och trogen tjänst, säger Hans Jörnvall, tidigare sekreterare i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Nej, för att få Nobelpriset måste du möblera om i kunskapsläget ordentligt så att den medicinska vetenskapen kan ta ett stort kliv framåt.

Sen gäller det att få det internationella vetenskapssamhället att inse storheten i upptäckten så att de föreslår dig som kandidat. Och sist men inte minst måste detta övertyga Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet - de femtio professorer som slutligen utser nobelpristagarna.

Sedan mer än hundra år tillbaka har nobelpris delats ut. Tar det aldrig slut på stora upptäckter att belöna?

- Nej, det tror vi inte. Ett tag när människans arvsmassa höll på att kartläggas trodde många att det var klart, att nu är det mesta känt. Men det trodde de 1907 också när de hade upptäckt nya celler och 2107 känns det troligen likadant, säger Hans Jörnvall.

Det knivigaste är enligt Hans Jörnvall inte att hitta stora upptäckter, utan att identifiera personerna bakom.

- Forskning blir mer och mer lagarbete och många personer är ofta inblandade. Vår uppgift är att ta reda på vem som gjorde vad. Ibland är det så svårt att vi inte kan hitta alla svaren, och då blir det någon annan upptäckt som belönas.

Det händer sällan att Nobelförsamlingens beslut möts av protester även om en del pris har ifrågasatts i ljuset av ny kunskap.

- Det finns åtminstone ett pris som helt klart var fel, och det är 1926 års pris till Johannes Fibiger. Han fick priset för att han ansågs ha visat att magcancer kan orsakas av en parasit hos kackerlackor, vilket man inte tror idag, säger Anders Bárány på Nobelmuseet.

Men de flesta prisen står sig och några få lyser extra starkt - som 1962 års pris till Crick, Watson och Wilkins för deras upptäckt av DNA-spiralen. Nobelpriset har bara blivit mer prestigefullt med tiden.

- Framgången har att göra med att prissummorna har varit stora och att de olika prisutdelarna har valt pristagare med omsorg. Det har också varit betydelsefullt att pristagarna får komma till Stockholm och träffa kungafamiljen. Många pristagare har blivit mycket tagna av det, säger Anders Bárány.

Men det var ingen som applåderade när Alfred Nobels testamente först öppnades - särskilt inte de som hade utsetts att förverkliga hans planer. På Karolinska Institutet tyckte man inte att man hade tillräckliga resurser och ställde sig först tvivlande till uppgiften. Drygt hundra år senare axlas ansvaret med glädje.

- När gamla professorer skriver biografier brukar de lyfta fram arbetet i Nobelförsamlingen som det roligaste i karriären. Där slipper de brottas med begränsade forskningsanslag och kan inrikta sig på att göra något positivt för Sverige och för forskningen, säger Hans Jörnvall.

Nobelpriset