NyheterForskning

Tore Curstedts behandling har räddat livet på en halv miljon barn

Publicerat 2016-06-09 16:31. Uppdaterat 2016-06-14 09:14This page in English
Foto: Epo, European Patent Office

Docent Tore Curstedt, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, har av European Patent Office (EPO) nominerats till utmärkelsen Lifetime Achievement Award vid European Inventor Award 2016 för sitt arbete med Corosurf. ...

Foto: EPO, European Patent Office

KI-forskaren, docent Tore Curstedt, var under våren 2016 nominerad till det europeiska patentverkets ”European Inventor Award 2016” som en av tre forskare i klassen ”Lifetime Achievement”. Det är prisets allra tyngsta kategori. Den 9 juni stod det klart att vinnaren blev en annan av de nominerade. Men oavsett vinst eller inte, har Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta med Curosurf. En behandling som har hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor.

I dag är Tore Curstedt pensionerad, men ändå kommer han nästan dagligen till sitt arbetsrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Man kan bara inte sluta jobba när man förstår att all forskarmöda räddat kanske en halv miljon barn till livet, säger han.

Han kliver av  bussen vid bortre sidan av Norra begravningsplatsen och tar en promenad på sin väg till arbetet. Alfred Nobel, Ingrid Bergman, Ernst Rolf och Folke Bernadotte är bara några vars gravstenar han passerar.

– Jag går mellan de olika gravkvarteren och memorerar namn på stenarna och platsen där de för mig kända personerna ligger. Det blir både hjärngympa och fysisk träning om morgnarna, säger han med ett skratt.

Tore Curstedt föddes 1946 och växte upp som enda barnet i en familj i Piteå. Pappa var mentalskötare och mamma hemmafru. Med sig från dåvarande reallinjen på gymnasiet fick han så bra betyg att läkarutbildningen låg inom möjligheternas gräns, och det lockade honom till Karolinska Institutet. Dessutom gjorde hans egna hälsoproblem, en tarmsjukdom, att han blev intresserad av att vetenskapligt studera hur kroppen fungerar.

Det fick bli läkaryrket.

Medel som aktiverar lungorna 

Han var i tonåren när media skrev om president Kennedys son, som trots den främsta expertis i USA dog på ett sjukhus i Boston några dagar efter födseln på grund av att lungorna inte kom igång. På den tiden dog nio av tio för tidigt födda barn. Kanske föddes redan då en utmanande tanke hos Tore Curstedt.

Tillsammans med forskarkollegan Bengt Robertson experimenterade han vid Karolinska sjukhuset med att få fram ett medel som skulle kunna aktivera lungorna hos för tidigt födda. En behandling som kom att få namnet Curosurf, Cu som i Curstedt, Ro som i Robertson, och Surf som i surfaktant. Surfaktant är det ämne som hos den friska färdigutvecklade människan reglerar ytspänning i lungan och hindrar den från att kollapsa vid utandning, och som mycket tidigt födda ännu inte har hunnit utveckla.

Kollegan Bengt Robertson är död sedan 2008, men Tore Curstedt har fortsatt att forska vidare själv.

Han glömmer aldrig när de båda forskarna för över fyrtio år sedan fick ett telefonsamtal från neonatalavdelningen på S:t Görans sjukhus. Den behandlande läkaren som visste vad Tore och Bengt höll på med förklarade att läget var dramatiskt. De hade en för tidigt född liten flicka som höll på att dö eftersom lungorna inte kom igång trots intensiva försök.

Det handlade om timmar och nu var både läkarna och föräldrarna överens om att det var värt en sista chans – trots att medicinen inte var färdigutvecklad och inte prövad på människor. De hade lyckade djurförsök men var inte framme vid människor och etiska prövningstillstånd ännu.

Försöket signerades och godkändes av alla inblandade. Det som skedde några timmar senare upplevde de inblandade som något av ett mirakel. Preparatet injicerades i den lilla flickans luftstrupe och det tog inte mer än fem minuter så ändrades barnets blå färg till rosa och sen till en normalt syresatt hudfärg. 

– Efter en timme var hon helt igång och behövde ingen extra syrgas, säger Tore Curstedt. Detta var ett magiskt ögonblick i mitt liv. Nu var det ingen tvekan längre så det fanns bara en väg: Fortsätt!

Uppfinningen fick svalt mottagande

Men det var inte lätt att få gehör. Pharmacia tackade nej till att ta sig an preparatet. För stora marknadsföringskostnader och för liten marknad, ansåg de. På Karolinska sjukhuset var man också försiktigt tveksam så Curstedt och Robertson fick vända sig ut i Europa.

Ett privat läkemedelsbolag i Italien, Chiesi Farmaceutici, var villigt att ta sig an produkten och patentera den. Curstedt och Robertson fick royalty.

– Hade vi tänkt mer slugt ekonomiskt så hade vi snabbt blivit mångmiljonärer, säger Tore Curstedt i dag. Men det är inget som grämer mig. När jag träffar ungdomar och föräldrar till barn som alla vill tacka mig och till och med kramas så har jag fått lön nog.

Många har genom åren försökt att hitta en syntetisk lösning på surfaktanen. Men än så länge har ingen kommit i närheten av Curosurfs framgångsrika lösning med biologiskt material framförädlat från grisens lunga. Under perioden av utveckling fanns grislungor att få gratis från svenska slakterier. Men processen är trots det kostsam. En grislunga ger bara bråkdelen av ett gram och räcker till två, högst tre barn.

– Vi håller därför på att försöka arbeta fram den syntetiska lösningen som ska göra oss oberoende av grisen, säger Tore. Det tar några år till och jag hoppas få vara med i det hela ända tills vi har knäckt också den vetenskapliga nöten.

Många kommer fram och tackar

Curstedts och Robertsons uppfinning beräknas ha hjälpt tre miljoner barn och minst en halv miljon för tidigt barn har räddats till livet över hela världen. De äldsta är i dag i 30-årsåldern. Medicinen säljs i ett åttiotal länder.

Tore Curstedt blir både rörd och stolt när han berättar om de människor som lever tack vare Curosurf.

– Jag möter dem då och då. De kommer fram och tackar. En flicka som räddades tävlade till och med i Minnesmästarna på tv. Så visst kan man tack vare Curosurf få ett fungerande liv även om man blev född i vecka 28.

Text: Matts Heijbel

Foto: EPO

Personliga fakta
Namn: Tore Curstedt, 70 år.
Gör: Docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi (MMK), i forskargruppen ”Klinisk kemi och koagulation” som verkar vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Aktuell: Nominerades som en av tre i klassen "Lifetime Achievment" av EPO, det europeiska patentverket, för innovationen Curosurf.
Familj: Hustrun Sol-Britt Curstedt, också läkare. Två vuxna barn och fem barnbarn.
Bor: I Edsviken, Sollentuna.
Intressen: golf, aktier och resor. Har varit i över 100 länder. Inklusive Svalbard, Nordkorea Antarktis, Burma och Transnistrien.

Vinnare av tre nominerade i klassen "Lifetime Achievement" blev till slut Anton van Zanten (Tyskland, Nederländerna).

Innovation