NyheterPå campus

"Forskningsproppen blir till handling så att vi kan möta hälsoutmaningar"

Publicerat 2017-09-11 19:01. Uppdaterat 2017-09-15 11:26This page in English
Göran Stiernstedt Ole Petter Ottersen Helen Hellmark Knutsson

Göran Stiernstedt Ole Petter Ottersen Helen Hellmark Knutsson under Kunskap i samverkan september 2017

Göran Stiernstedt, konsistorieledamot, rektor Ole Petter Otterson och ministern Helen Hellmark Knutsson. Foto: Erik CronbergGöran Stiernstedt, the Board of Karolinska Institutet member, Vice-Chancellor Ole Petter Otterson and Minister Helen Hellmark Knutsson. Photo: Erik Cronberg 

Sverige har en stark ställning inom life science. Samtidigt står vi inför stora hälsoutmaningar och måste anpassa oss till förändringar i omvärlden, inte minst den snabba digitaliseringen. Aktörer inom life science-sektorn möttes under en eftermiddag på Karolinska Institutet och diskuterade behovet av samverkan i dessa frågor.

– En av de största utmaningarna är hur forskning och utbildning ska hänga med i de stora förändringarna som sker, inte bara i Stockholm utan också i resten av världen. Den utmaningen är enorm och kräver att vi samverkar för att vårt samhälle ska få de allra bästa hälsotjänsterna och sjukvården i framtiden, sa Karolinska Institutets nya rektor, Ole Petter Ottersen, när han hälsade välkommen till seminariet den 6 september i Samuelssonsalen.

Seminariet är en del av en nationell serie om samhällsutmaningar som tar sin utgångspunkt i den forskningspropositionen som regeringen presenterade 2016. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, närvarar vid seminarierna där berörda aktörer från akademin, näringslivet och andra delar av samhället möts för att diskutera hur satsningarna i forskningspropositionen kan omsättas i praktiken och göra störst nytta. 

Ole Petter Ottersen berättade att Karolinska Institutet har satt upp sex huvudpunkter i universitetets strategier för samverkan: utveckling av universitetssjukvården, regionalt och nationellt samarbete, ökad näringslivssamverkan, incitament och finansiering för innovation, strategiskt näringslivssamarbete och internationella samarbeten. De stora infrastrukturförändringar som nu sker på Karolinska Institutet kräver utvecklade samverkansformer med bland annat Stockholms läns landsting, svenskt näringsliv samt andra framstående universitet, både i Sverige och utomlands. Ottersen poängterade att alla pågående satsningar sker i samverkan med hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. Han avslutade sitt anförande med ett önskemål:

– Jag vill att vi lyfter blicken och tänker på samverkan inte bara i Stockholm eller Sverige, utan globalt.

Verkstad av forskningspropositionen

Helene Hellmark Knutsson underströk, när hon introducerade seminariet, att det är nu som det ska bli verkstad av forskningspropositionen. Nu har de nya forskningsmedlen och forskningsprogrammen precis satts i rullning och det är dags att implementera forskningspropositionen i verksamheterna.

– Det känns bra att så många av de aktörer som ska hjälpa oss att möta samhällets hälsoutmaningar sitter här, sa Hellmark Knutsson till deltagarna i salen.

Hon betonade att Sverige traditionellt har varit ett land som satsat på forskning, vilket bland annat syns i Times Higher Educations rankning av universiteten i världen där tre svenska universitet, däribland KI, fanns med bland de 100 högst rankade universiteten i världen.

Forskningspropositionens utgångspunkt är att med samverkan möta samhällets utmaningar, berättade Hellmark Knutsson. För att nå dit höjs basanslagen och särskilda satsningar görs med bland annat tioåriga forskningsprogram samt insatser för samverkan och innovation. Hon poängterade dock att mer forskningsmedel inte alltid innebär ökad kvalitet på forskningsresultaten.

– Vi måste utlysa meriteringsanställningar i internationell konkurrens. Tydliga, transparenta karriärvägar är viktigt för att attrahera de bästa forskarna. Idag har många visstidsanställningar och internrekryteringen är alltför stor. Vi har traditionellt gynnat ”hemmasöner”, alltså män på det egna lärosätet, sa Hellmark Knutsson.

Mer forskningsanknytning i utbildningarna, förbättrade villkor för doktorander och kvalitetssäkring även av forskning är ytterligare exempel ur forskningspropositionen som Hellmark Knutsson tog upp.

– Vi har världsledande forskning på vissa områden inom life science. Vi har en hälso- och sjukvård som omfattar alla patienter. Vi har bra register och biobanker. Alla de här bitarna skulle kunna göra att vi kan höja oss ytterligare. Jag ser fram emot att samverka med er alla för att Sverige ska bli en ledande forskningsnation inom life science.

Hellmark Knutsson passade också på att slå ett slag för att den europeiska läkemedelsmyndigheten borde ligga i Sverige innan hon lämnade över till moderatorn Göran Stiernstedt, docent och ledamot i KI:s konsistorium.

Forskningsprojekt med samhällsanknytning

Seminariedeltagarna fick sedan ta del av presentationer kring temat hälsoutmaningar av fyra forskare från Karolinska Institutet. Kristina Johnell, professor och sektionschef för Aging Research Center, talade om utmaningarna med läkemedelsbehandling av äldre. Hon berättade bland annat om att äldre ofta exkluderas från kliniska prövningar och att känsligheten för läkemedel ökar ju äldre vi blir.

Ylva Trolle Lagerros, docent vid institutionen för medicin, beskrev hur den digitala tekniken kan användas hälsofrämjande. Bland annat kan vi, genom att våra smarta telefoner registrerar hur mycket vi rör oss, dela rörelsedata med vår vårdgivare och tillsammans sätta upp gemensamma mål för bättre hälsa.

– Det spännande är att 70 procent av deltagarna i forskningsprojektet är äldre män, en grupp som vanligtvis är svår att nå när det gäller hälsofrämjande forskning. Och den digitala vårdplanen gör skillnad. Nästan alla tar den där extra promenaden på kvällen för att komma upp till sitt mål, berättade Trolle Lagerros.

Christian Giske, universitetslektor vid institutionen för laboratoriemedicin, talade om resistenta tarmbakterier och visade oroväckande siffror på andelen resistenta tarmbakterier i olika delar av världen. Giske påpekade dock vikten av att inte skrämma upp folk och överdriva riskerna, vilket han menade att bland annat media bidrog till.

Jan-Olov Höög, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, gav sin syn på hur högskoleutbildningarna inom life science bör utformas för att rusta studenterna för framtiden. På Karolinska Institutet har man bland annat satsat på globala mastersprogram som undervisas på engelska och gratis högskolekurser via internet (MOOC). Höög betonade även behovet av innovationer inom hälsosektorn och menade att utbildningarna måste möta de särskilda kompetensbehov och de eventuella kulturkrockar som kan uppstå mellan en medicinsk respektive teknisk organisation när tekniska innovationer tar större plats i hälso- och sjukvården. 

I en paneldiskussion med Ole Petter Ottersen, Eric Vänerlöv, sekreterare i utredningen Nationell samordning för life science, Anna Sandström, Science Relations Director på AstraZeneca, Jenni Nordborg, direktör och avdelningschef för hälsa på Vinnova samt Malin Frenning, landstingsdirektör för Stockholms läns landsting diskuterades slutligen hur samverkan kan bli verkningsfull och vilka trösklar och hinder som kan sätta käppar i hjulen för en lyckad samverkan.

Länkar

EpidemiologiFolkhälsovetenskapSamverkan