Juleen Zierath: Mina bästa forskningsidéer har jag fått genom idrotten

I sin ungdom drömde Juleen Zierath om att bli elitidrottare och tävla i OS. Tävlingsinstinkt och ett starkt intresse för hur musklerna fungerar tog henne istället till toppen av en forskarkarriär inom diabetesfysiologi.

Bild på Juleen ZierathJuleen Zierath har tävlat i både landhockey och terränglöpning. Hon har åkt skidor, spelat basket och simmat. Att lyckas inom forskningen har många paralleller med att lyckas i en idrottsgren, menar hon.

– Det är ett lagarbete och för att vinna måste man ha ett starkt lag där människor med olika färdigheter ingår och kompletterar varandra. Laget måste ha tydliga mål och en genomtänkt strategi. Var och en måste naturligtvis också ha en begåvning, men det räcker inte - man måste också arbeta hårt och vara beredd att göra uppoffringar.

– Längs vägen är det dessutom viktigt att man får uppmuntran och att man har roligt. Det är precis som idrott, säger Juleen Zierath.

Träning viktigt för hjärnan

Hennes forskargrupp studerar hur träning förbättrar musklernas glukosomsättning hos diabetiker. Att träning är viktigt även för resten av kroppen - inte minst hjärnan - har Juleen Zierath helt klart för sig.

– Några av mina absolut bästa forskningsidéer har jag fått när jag har idrottat. Ibland jobbar man bäst när man inte är på jobbet!

Juleen Zierath är född i Milwaukee i norra USA. Hon var den första i sin familj som läste vidare på universitet och en ny värld öppnade sig.

– Jag hade en handledare på University of Wisconsin - River Falls, som gjorde stort intryck på mig. Att möta en kvinna som var disputerad, oerhört professionell och så självständig inspirerade mig mycket. Hon visade mig på helt nya möjligheter i livet och hon blev min förebild.

Som idrottare på hög nivå intresserade sig Juleen Zierath under universitetsstudierna mycket för hur kroppen och musklerna fungerar.

– Jag studerade arbetsfysiologi och idrottsbiokemi och testade olika dieter och träningstekniker för att bli en bättre idrottare. Så småningom la sig intresset för min personliga idrottsutveckling och ersattes av ett mer allmänt intresse för hur hälsa och träning hänger ihop, säger hon.

Efter att ha jobbat ett par år som forskarassistent i muskelfysiologi vid Washington University School of Medicine i Saint Louis ville Juleen Zierath ha nya utmaningar.

– Jag kände: jag kan leda den här forskningen!

Jakten på ett lämpligt doktorandprojekt i träningsfysiologi ledde henne till Sverige, som var välkänt inom fältet.

– Bibeln i arbetsfysiologi var skriven av svenske professorn P-O Åstrand, den kände alla till, och mycket spännande forskning inom ämnet gjordes i Skandinavien. Karolinska Institutet visste jag däremot inte vad det var, säger Juleen Zierath.

Där hamnade hon nu och började forska om reglering av glukostransport med Karolinska Institutets nuvarande rektor Harriet Wallberg-Henriksson som handledare.

– Det var bra år. Men visst saknade jag familjen - och pizzaleveranserna! Tv-kanalerna var också chockerande få - bara två.

Efter disputationen 1995 återvände Juleen Zierath till USA för en postdoc på Harvard University.

– När jag åkte från Sverige trodde jag aldrig att jag skulle komma tillbaka.

Men forskningsnivån vid Karolinska Institutet var - och är fortfarande - mycket hög, friheten stor och hierarkierna inte alls så tydliga som på många håll i USA, menar Juleen Zierath.

– Här lyssnar man på vad alla, inte bara professorerna, har att säga. Jag kände helt enkelt att förutsättningarna för att bedriva bra forskning och trivas var bäst i Sverige. Jag fick också en forskarassistenttjänst av Vetenskapsrådet och det avgjorde saken.

Ska leda temacentrum

Åter i Sverige har Juleen Zieraths karriär gått som på räls. Idag leder hon ett 30-tal forskare och har utsetts till ledare för ett nytt temacentrum i diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Forskningen handlar om att på molekylär nivå försöka förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. Det innefattar forskning på material från patienter med diabetes för att i detalj ta reda på varför diabetikers muskler inte fungerar som de ska, men också hur musklerna påverkas av träning, ett sätt att motverka åldersdiabetes.

För att förstå hur olika proteiner och signalsubstanser påverkar hela kroppen arbetar gruppen även med djurförsök, i vissa projekt kommer de så långt att de testar olika potentiella läkemedel.

– Målet är att förbättra situationen för diabetiker och skjuta på sjukdomsdebuten. En ensam forskare kommer inte att lösa diabetesproblematiken, men tillsammans kan vi nå långt, menar Juleen Zierath.

I juni förra året blev det klart att den ansökan om strategiska anslag från regeringen till diabetesforskning som hon författat tillsammans med professorerna Per-Olof Berggren och Peter Arner blev accepterad. Juleen Zierath berättar att anslagen till stor del kommer att användas till infrastrukturella satsningar, det vill säga uppbyggnad av faciliteter där expertis och resurser inom olika expertområden samlas.

Målet är att göra forskningen mindre splittrad och utspridd och att skapa ännu bättre förutsättningar för att bedriva effektiv och nydanande diabetesforskning.

– Vi kommer att ha fyra så kallade plattformar; ett kliniskt forskningscentrum där patientdata samlas in och ett laboratorium som tar fram och karakteriserar genmodifierade möss som kan fungera som sjukdomsmodeller.

Den tredje plattformen kommer att utgöras av resurser för screening av främst genmaterial. Slutligen kommer vi att starta ett laboratorium för avbildningstekniker. Satsningen kommer även att innebära ett antal nya forskarassistenttjänster inom sex olika prioriterade diabetesområden.

– Det är mycket viktigt att satsa på yngre forskare, de är framtiden.

Låter andra stå i solen

Hon berättar entusiastiskt om sina medarbetare från många olika kulturer och med skilda kompetenser som "kan så mycket som hon inte kan" och som med fria tyglar tar henne med på nya forskningsäventyr.

– Att kunna delegera och låta andras idéer blomma är viktigt och håller mitt sinne öppet.

Medarbetare bekräftar att Juleen Zierath är "generös med att låta andra stå i solen". Själv tror hon att hennes förmåga att se sina egna svagheter och hitta andra som kan komplettera dem är en av hennes viktigaste forskningskvaliteter. Att hon enligt egen utsago också är "ofattbart otålig" bidrar sannolikt till att föra forskningen framåt. Att kunna ta emot kritik och låta sig utvecklas av den är en annan viktig bit, tror Juleen Zierath.

– Om du är en "thin-skin-person" - en som inte tål kritik - satsa inte på en forskarkarriär!

Att komma från en annan kultur kan ha inneburit en fördel, tror Juleen Zierath.

– Alla kulturer har sina uppförandekoder och oskrivna regler. Att vara utlänning kan ha inneburit att jag, tack vare att jag inte känt till dessa regler, kunnat gå min egen väg obehindrat. Jag har inte känt mig motarbetad, ibland kanske för att jag inte känt till eller letat efter tecken på att jag är motarbetad, säger hon.

Juleen Zierath påpekar att vi alla - vare sig vi vill det eller inte - påverkar varandra. Själv har hon många gånger talat om för sin mentor och förebild från universitetsåren hur mycket hon betytt för hennes liv.

– Jag tycker det är viktigt att tala om för människor att de varit betydelsefulla. Som chef och mentor påverkar man människor runt omkring sig i hög utsträckning, det måste man vara medveten om, säger hon.

Text: Cecilia Odlind. Publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 1 2010.

Länkar

DiabetesPersonporträttProfessor